Konferans
Äntligen en glad chey efter en tuff konferans på jobbet... De blev verkligen ett jävla liv, hela jobbet bara kaboom, Jävla blattar hela bunten. Alla skrek på alla och våran lilla chef försökte tysta oss hahhaa.
Deee va så kul på sätt och vis. Rätt ska va rätt. och jag är envisare en envisas, jag ska liksom få mitt sakt och sen e jag nöjd.. spelar ingen roll om någon har hört de jag sagt eller inte hahah.
De är kaos på det ena stället jag jobbar, Herregud att vuxna människor kan bete sig som snorungar och sprida massa ryckten. Varför kan inte personer stå för sina åsikter, varför kan man inte tala sanning, varför måste man hitta syndabockar och varför vara såå falsk. Herregud den ena är värre än den andra.
En sak jag lärt mig att man ska ALDRIG vara öppen om det privata på jobbet. Man ska vara så privat som det bara går.
Jag har hittat min älskling på jobbet och jag skiter i resten.
Även fast jag låtit personer på jobbet låtit vara som mina mostrar, fastrar, farbröder, bröder och systrar.
Nu är de bara stopp på hela skiten.
Alla har fått sin ärliga chans och ett år har endå varit en låååång tid att bevisa vilken sorts person man är.
Btw Shiiiet kan inte fatta att jag redan jobbat ett år. Tiden går så sjukt fort!
Men en sak måste jag bara förmedla, man utvecklas såå himla mycket som person när man kommer ut i arbetlivet. Det bästa man kan göra är att träffa nya människor och byta egenskaper.
Deee va så kul på sätt och vis. Rätt ska va rätt. och jag är envisare en envisas, jag ska liksom få mitt sakt och sen e jag nöjd.. spelar ingen roll om någon har hört de jag sagt eller inte hahah.
De är kaos på det ena stället jag jobbar, Herregud att vuxna människor kan bete sig som snorungar och sprida massa ryckten. Varför kan inte personer stå för sina åsikter, varför kan man inte tala sanning, varför måste man hitta syndabockar och varför vara såå falsk. Herregud den ena är värre än den andra.
En sak jag lärt mig att man ska ALDRIG vara öppen om det privata på jobbet. Man ska vara så privat som det bara går.
Jag har hittat min älskling på jobbet och jag skiter i resten.
Även fast jag låtit personer på jobbet låtit vara som mina mostrar, fastrar, farbröder, bröder och systrar.
Nu är de bara stopp på hela skiten.
Alla har fått sin ärliga chans och ett år har endå varit en låååång tid att bevisa vilken sorts person man är.
Btw Shiiiet kan inte fatta att jag redan jobbat ett år. Tiden går så sjukt fort!
Men en sak måste jag bara förmedla, man utvecklas såå himla mycket som person när man kommer ut i arbetlivet. Det bästa man kan göra är att träffa nya människor och byta egenskaper.
Kommentarer
Trackback
